Hoppa till huvudinnehåll
conference lunch move company map contacts lindholmen lindholmen 2 travel info

logo

TEMA: Ny teknik utifrån ett berättandeperspektiv

Att använda VR-teknik som berättandeform är ett relativt nytt område som fortfarande är i en experimentell fas. Potentialen i denna berättandeform är mycket stor, men hur gör vi detta på bästa sätt och vilka utmaningar ställer det på vårt etablerade sätt att arbeta med manus och visuell produktion?
Bilden ovan är en test av Gorki gjord med egen 360 graders kamera, en sfärisk bild som inverteras och därmed skapar en centrerad bild som brukas kallas Tiny Planet. - Jag är barnsligt förtjust i den effekten, säger Gorki.

Stora utmaningar med nytt berättarformat

Att gå från den linjära filmen till 360- och VR teknik ger stora och nya möjligheter att skapa starka känslomässiga upplevelser för publiken. Formaten ger en unik möjlighet att visa händelser ur ett perspektiv där man får en stark känsla av att vara delaktig på riktigt – just här och nu.

Men den nya tekniken medför stora utmaningar. Det krävs nya arbetssätt och nya kompetenser i alla led, från manus, produktion, till efterbearbetning och distribution. Och även den praktiska arbetsgången och processen för utvecklingen innebär ett helt nytt tänkande, vilket är ett område där det ännu inte finns någon etablerad metod att arbeta efter.

360 används ofta som begrepp för filmning i 360 grader, medans VR innefattar både produktion och återgivning av både  filmad verklighet och digital miljöer. I 360-filmen är man fortfarande i ett förutbestämt skede som är relativt linjärt med en eller flera fasta kamerapositioner. Digitala miljöer ger ytterligare frihetsgrader där konsumenten kan ges möjlighet att friare röra sig.  Hur ska man i dessa miljöer då tänka som upphovsman för att utveckla en berättelse, när historien inte längre kan styras fullt ut?

- Det linjära filmformatets manus har haft många år på sig att utvecklas. Att berätta en berättelse i VR format ställer helt andra krav på manusarbetet, vilket gör att man måste tänka på helt nya sätt, säger Gorki Glaser-Müller, projektledare för Narrative VR Lab.

psx_20180326_140400-1.png

På bilden: Gorki Glaser-Müller

- I de nya formaten sätts betraktaren i centrum och berättelsen utspelar sig inte längre bara framför våra ögon, utan över, under och omkring oss. Hela syn- och ljudspektrat är med i upplevelsen och man kan själv välja den vinkel man vill se. Publiken är inte längre en passiv betraktare utan kan t o m bli en del av historien, säger Gorki.

Berättelsen är kärnan i Narrative VR

Även om tekniken självklart har en stor roll så är det för berättande i 360 och VR inte alltid det som är viktigast, utan kunskap om berättande och dramaturgi är avgörande. Man måste vilja förmedla något, nå publiken med en känsla, stämning eller budskap och ha en vision om hur denna ska upplevas av publiken oavsett betraktelsevinkel.

- En berättelse innehåller rent hantverksmässigt vissa beståndsdelar t ex karaktärer, relationer mellan karaktärer, historiens konflikt, platsen och situationen. 

- Man behöver inte kunna programmera själv men man kan helt klart ha en fördel av att ha kunskap från spelmotorer och VR teknik. Sedan måste man precis som i annan filmproduktion bygga upp sitt team, med de specialkompetenser som finns inom området. Än så länge är det ganska begränsad kunskap och aktörer inom området, men kunskapen ökar hela tiden och kan hittas på både filmproduktionsidan såväl som inom spel-  eller visualiseringsindustrin beroende på vad man vill uppnå för resultat.

matthew-sleeper-115697-unsplash_0.png